Immaterialrätt och ersättningssystem i musikindustrin

Den Svenska musikbranschen omsatte 10,4 miljarder under 2017.

Vilka är avtalen, branschsystemen, betalströmmarna och upphovsrätten som är förutsättningen för musikbranschens ekologiska system?

Att globaliseringen av musikbranschen har gjort tillvaron mer komplex för svenska musiker, komponister, förlag, skivbolag mm, innebär också att behovet av branschkunskap har ökat avsevärt.

I musikindustrin är kontrakt och avtal centrala för ekonomin. Man bör behärska d.v.s. kunna skriva och tolka

  • musikförlagsavtal
  • 'skiv'-kontrakt/inspelningskontrakt
  • anslutningsavtal (t.ex. STIM el SAMI)
  • managementavtal
  • 360-avtal
  • licensavtal
  • generalavtal(upphovsmannaavtal)
  • producentavtal

Man behöver även ha en god orientering om musikbranschens pengaströmmar och de laggrundade utförande-/ överförande-/ mekaniserings-/ synkroniserings-/ utövarersättningar man som verksam har rätt till när musiken man gjort eller är verksam i når konsumenter.

  • utförande-ersättningar (komponister, textförfattare, musikförlag
  • mekaniska ersättningar (komponister, textförfattare, musikförlag
  • synkroniseringsersättningar (komponister, textförfattare, musikförlag
  • producentroyalty (från musikbolag till producent)
  • utövarersättningar (musiker & artister)
  • artist- och musikergager
  • ersättningar till inspelningsägare
  • royaltyersättningar till agenter/managers 

Musikbranschens terminologi, nyckelord och branschbegrepp kan för den oinvigde vara förvirrande;
streaming, split, life-of-copyright, CISAC, aggregator, collecting society, MOU, förskott, topliner, ECSA etc

Den som tänkt sig en framtid i såväl musik- som nöjesbransch, gör klokt i att behärska också branschens lingo!


Örjan Strandberg är branschverksam utbildare, föredragshållare, konsult/coach och rådgivare, med lång och bred professionell erfarenhet i ovanstående frågor.